Himmelska Fridens Torg
Himmelska fridens torg eller mer korrekt Torget vid Himmelska fridens port är världens största beläget i centrala Peking Kina utanför Himmelska fridens port Himmelska fridens port som leder till den "Förbjudna staden" Förbjudna staden. Det är 880x500 meter eller 440 000 m². Största delen av torget är en stor öppen yta för militärparader.
Mellan den 15 april och 4 juni 1989 hölls omfattande studentdemonstrationer på torget med omgivningar. Studenter från bland annat Pekinguniversitetet och Tsinghuauniversitetet krävde större demokratiska och mänskliga rättigheter i Kina. Demonstrationerna slogs ned med våld av Folkets befrielsearmé på order av Deng Xiaoping och flera hundra människor dödades.
Även andra kinesiska organisationer har gjort försök att demonstrera på Himmelska fridens torg, bland annat den internationellt uppmärksammade religiösa rörelsen Falungong.
Foto: Mr Galahad's Blog
Hundratals dödades i de blodiga demonstrationerna.
Foto: http://chinadigitaltimes.net/china/tiananmen-square/
Pekinguniversitetet och Tsinghuauniversitetet deltog bland annat i demonstrationerna för mänskliga fri- och rättigheter. Tusentals poliser var där för att hindra demonstranterna.
1989 Tiananmen Square Protests
Kina fortsätter straffa Norge
Foto: Vincent Yu/Scanpix
Fredspristagaren, den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo, dömdes i december i fjol till elva års fängelse för uppvigling efter att han varit med och skrivit Charta 08 - ett manifest med krav på långtgående politiska reformer i Kina.
Nytt fredspris i Kina
- Landet borde ha en starkare röst i frågan om världsfreden, skriver juryn bakom det nya priset.
Priset, Konfucius fredspris, är döpt efter den kinesiske filosofen som levde mellan år 551 och 479 f.Kr och den kinesisk-taiwanesiske politikern Lien Chan blir den första pristagaren. Enligt Reuters får han priset för att han "lyckades skapa en bro av fred mellan Taiwan och det kinesiska fastlandet".
Juryn till Konfucius fredspris uttrycker stort missnöje över det norska inflytandet över fredspriset.
- Norge är bara ett litet land med en liten befolkning. Därmed bör Norge också vara en minoritet när det kommer till majoritetens förståelse av frihet och demokrati. Med fler än en miljard invånare borde Kina ha en starkare röst i frågan om världsfreden, skriver juryn i ett pressmeddelande.
De anklagar Nobels fredspris och säger att priset misslyckas med att hålla ”de högsta mänskliga standarderna”. Nobels fredspris ska i stället representera attityder som är fördomsfulla och falska, menar den kinesiska juryn. Därför vill kineserna återuppbygga fredspriset, den här gången med utgångspunkten i orientalisk filosofi.
Lien Chan
Manifestation för ökad Demokrati
I december 2008 undertecknade han ett politiskt manifest för ökad demokrati i Kina, Charta 08, tillsammans med ett hundratal andra intellektuella. Kort därefter blev han arresterad och har sedan dess suttit i fängsligt förvar. Den 25 december 2009 dömde en domstol i Peking honom till elva års fängelse för ”uppvigling till omstörtande verksamhet”, vilket är den hårdaste domen i sitt slag sedan 1997.
Nobels fredspris
Den 8 oktober 2010 beslutade den Norska Nobelkommittén att tilldela Liu Xiaobo Nobels fredspris med motiveringen "för hans långa och våldsfria kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina". Inför ceremonin för årets fredspris i Oslo den 10 december varnade Kina olika länder för att delta i högtidligheterna. Vilka repressalier som kan drabba de länder som likväl deltar är dock osäkert. "Varje europeisk regering som sänder företrädare till ceremonin "får ta konsekvenserna", sade Cui Tiankai, Kinas vice utrikesminister vid en presskonferens i Peking på fredagen''.
Kära bloggläsare!
Finns det något som ni tycker att vi ska ta upp - så lägg gärna in en kommentar.
Mvh från oss bloggmedlemmar
Kinas reaktion på Nobelpriset
Liu Xiaobo var länge känd som en frispråkig kritiker av Kinas kommunistiska parti och han var aktiv i protesterna på Himmelska fridens torg 1989, vilket ledde till frihetsberövande i två år samt till att han förlorade sin tjänst vid Pekings lärarhögskola. Under 1990-talet ägnade han sig åt politisk aktivism i demokratirörelsen och arresterades ibland av polisen för sina aktiviteter.
förödelsen var total under protesterna vid Himmelska Fridens Torg 1989
Liu Xiaobo
Godmorgon världen. Vilken snöstorm! Nu har vi i gruppen bestämt oss för att fördjupa oss i ett av ämnena gällande Kinas rättigheter. Vi har genom en demokratisk omröstning valt att titta noggrannare på hur Kina behandlar årets nobelpristagare Liu Xiaobo. 
http://www.radikalen.com
Lite bilder
Paus från tortyren...eller?
Forts. tortyr
Varje år dör enligt människorättsorganisationer flera personer i Kina till följd av tortyr. De flesta är vanliga brottslingar, men somliga är politiska och religiösa oliktänkande. Som regel uppger de kinesiska myndigheterna att de rapporterade dödsfallen har skett av naturliga skäl eller är självmord. Det förekommer även psykologisk tortyr, rapporterar Nowak, i syfte att skapa personlighetsförändringar. I ett fall satt en fånge dömd för mord på sin hustru, men släpptes då hon visade sig vara vid liv. Mannen i fråga uppger att han under tortyr erkände att han var skyldig. När han släpptes hade han avtjänat elva år av straffet.
I de större städerna verkar tortyren ha minskat i omfattning, men Nowak fastslår att det krävs omfattande strukturella reformer.
Back on track
Tortyr avskaffades officiellt 1996 men människorättsorganisationer har rapporterat att det ännu används för att tvinga fram erkännanden i kinesiska fängelsen. I många fall leder tortyren till döden för fångarna enligt människorättsorganisationer.
Manfred Nowak (en australiensk människorättskämpe) sändes som tortyrrapportör till Kina efter att FN i tio år förgäves försökt komma in i landet, då Kina förhalat besöket. Nowak besökte även Tibet och Xinjiang, och befann sig i området i två veckor. Under sitt besök motarbetades han av de kinesiska myndigheterna, och uppger på fredagen att offer och deras anhöriga hotats, övervakats och uppmanats att inte tala med honom.
Dag 5 forts.
Internet och även sms har också använts för att sprida information som de officiella nyhetskanalerna inte tagit upp. Information om bland annat SARS spreds via både internet och sms långt innan krisen erkändes av myndigheterna. Flera personer har också dömts för den informationsspridningen och anklagats för att ha spridit lögner och felaktig information, eftersom myndigheterna fortfarande ser det som mycket viktigt att ha kontroll över informationen i osäkra situationer, så att landet och förtroendet för partiet inte vacklar i stabilitet.
Trots all denna censur är internet det ojämförligt friaste mediet i Kina idag. Här finns möjlighet för en friare diskussion än i etablerade medier, och så länge man undviker känsliga ord och direkt regimkritik så kan till exempel inlägg i diskussionsforum gå igenom och ligga kvar länge. Det är heller inte omöjligt att hitta information om man vet var man ska leta, och som det så ofta är med censur så är många väl medvetna om vad det är som är censurerat. För de som är verkligt intresserade av ämnen som anses olämpliga finns det förstås möjligheter – det stora problemet är att det saknas möjligheter för de som inte är specialintresserade av till exempel mänskliga rättigheter att hitta ingångar till ämnet.
Dag 5
Kontrollen genomförs till exempel genom olika filter som ger en möjlighet att filtrera bort vissa nyckelord eller teman, ofta fastnar ord som demokrati, Tibet, Falun Gong, 4 juni. En annan vanlig metod är att blockera sidor eller delar av sidor så att användarna inte kommer åt dem – Amnestys sidor är blockerade, men också ofta stora utländska nyhetssidor eller de delar på sidorna som handlar om Kina. DNS-kapning är en annan metod som gör att om man försöker komma in på en olämplig sida blir man omdirigerad till en annan eller får upp ett felmeddelande, vilket göra att det är svårt att se att sidan faktiskt är censurerad och inte bara felaktig.
Censuren kräver en avancerad teknik, och mycket av den tekniken som används av myndigheterna har utländska företag bistått med. Utländska företag har också bidragit med tekniker och underlättat censuren genom att skriva under självcensuravtal, något som är särskilt allvarligt när det gäller till exempel sökmotorer.
Dag 4
Hejhej bloggen, här kommer fortsättningen på gårdagens arbete.
Den kinesiska regimen blev dock inte mjukare mot rapporteringen i media. Journalister anklagas ofta för att ha publicerat konfidentiell information eller för att ha publicerat lögner. Journalister och redaktörer kan också tvingas avgå eller hotas och trakasseras.
Möjligheten att öppnare rapportera om sociala missförhållanden har dock lett till faktiska förändringar av det kinesiska samhället. Fallet med den unge designern från Hunan-provinsen som misshandlades till döds i ett häkte speciellt för olagliga migranter ledde till stor uppmärksamhet hos allmänheten när det publicerades, vilket i förlängningen var ett led i att häktningscentren avskaffades.
Mycket av nyhetssändningar och tidningsrapportering, särskilt om stora nationella ämnen, präglas fortfarande av propagandalik retorik och innehåller ingen kritik av det nuvarande regeringssystemet som helhet. Självcensuren är också ett stort problem, särskilt i Hong Kong.
Fortsättning följer!
Dag 3 forts.
Hejhej! Mona och Lovisa här igen. Här kommer en fortsättning på hur västvärlden uppmärksammade Kinas brist på mänskliga rättigheter via OS i Peking.
Som vi redan vet kvarstår många av de problem som genom åren försökts redas ut i Kinas regering. Personer fängslas och trakasseras enbart på grund av nyhetsartiklar eller information som spridits via internet och sms.
I juli 2003 förändrades den kinesiska mediabilden radikalt. Regeringsorgan förbjöds att leda kommersiella publikationer förutom en handfull regimstyrda tidningar. Marknaden skulle styra alla andra publikationer, vilket innebär en enorm skillnad i ett land där medierna traditionellt varit hårt styrda av regimen. I samband med reformen ökade också antalet tidningar, tidskrifter och tv-kanaler, och journalister gick längre och längre mot gränserna för censuren, särskilt genom att granska sociala missförhållanden.
To be continued...
Kinesiska muren
Dag 3
Hej bloggen, Mona och Lovisa här. Vi bestämde oss för att titta lite närmre på hur OS i Peking påverkade västvärldens syn på Kinas yttrandefrihet. Benoit Hervieu, talesman för reportrar utan gränser säger att det finns absolut ingen anledning att vara optimistisk eller tro att OS i Peking medverkade till någon förbättring av de mänskliga rättigheterna i Kina.
Enligt ett uttalande som publicerades på Parisbaserade Reportrar utan gränsers hemsida har Olympiska spelen i Peking varit en period som stimulerat arresteringar, domar, censur, bevakning och trakasserier av över 100 journalister, bloggare och oliktänkande.
Facit är mörkt. Åtminstone 47 pro-Tibet aktivister har enligt organisationen arresterats och minst 50 förespråkare för mänskliga rättigheter har satts i husarrest, trakasserats eller tvingats lämna Peking under spelen. Dessutom har minst 15 kinesiska medborgare arresterats för att ha sökt tillstånd att demonstrera. Detta tycker vi på bloggen är hemskt, hur vi kan vara så blinda och helt enkelt acceptera denna människotortyr på grund av dess åsikt. Inte särskilt demokratiskt!
Vidare räknar organisationen att minst 22 utländska journalister har attackerats, arresterats eller på annat sätt hindrats under spelen. De två amerikanska videobloggarna Brian Conley och Jeffrey Rae sitter för närvarande i häkte för att ha bevakat pro-Tibet aktivister. De har dömts till tio dagars fängelsestraff för att ha "stört den allmänna ordningen".
Paramilitärpoliser vid en nödfallsövning för allmänheten. Syftet var att höja säkerheten inför OS i Peking. (Foto: China Photos/Getty Images)
Dag 2
Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar rätten på följande sätt: "Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser"
Det sägs att det inte är något fel på Kinas lagar, det enda som behövs är att staten bör följa dem. Trots att det finns lagar om yttrandefrihet i Kina, fortsätter regeringen sina hårda kontroll av just yttrandefrihet. Internet användare och journalister riskerar trakasserier, fängelse och dödsstraff för yttranden om politiskt känsliga ämnen. Detta skriver Amnesty på sin hemsida.
I och med att OS skulle hållas i Kina sommaren 2008 skärpte regeringen sin kontroll om vem som fick säga vad i media. De inhemska medierna är fortfarande hårt styrda av myndigheterna, som lägger sig i till exempel hur tidningar rapporterar kring korruption inom rättsväsendet och kan begära att vissa reportrar avskedas. Många internetsidor stängs ner och censureras, till exempel sidor som uttrycker kritik mot Kommunistpartiet.
Dag 1
Vi i gruppen!
